Bevara Lambohovs säteri

Jag har skrivit under en petition för bevarandet av Lambohovs säteri i Linköping. 2010 la jag en motion i riksdagen i ämnet. Titta gärna på namninsamlingen och hur jag resonerade i min motion nedan:

”UTVECKLA LAMBOHOFS SÄTERI – en helt unik svensk kulturmiljö från 1700-talet!

Lambohofs säteri strax sydväst om Linköping är både ett nationellt byggnadsminne och ett riksintresse för kulturmiljön som måste bevaras för framtiden.

Här finns aktiva människor i en naturlig lantlig miljö med natur- och kulturmiljöspår från 10.000 år tillbaka, helt nära både staden och universitetet. Här finns också det vackra och värdefulla 1700-talssäteriet med medeltida anor och som efter viss upprustning och tillgängliggörande skulle kunna vara ett nationellt besöksmål och en helt unik mötesplats i Linköpings kommun. Detta område kan bli en fantastisk park för enskilda upplevelser, rekreation och inspiration och även en kulturmötesplats för människor i alla åldrar – för prinsessan Estelle, hertiginna av Östergötland, och alla andra.

– Styrelsen för KULTURKRAFT SLAKA – ”

http://www.skrivunder.com/bevara_lambohofs_sateri

 

Motion 2010/11:Kr229

Lambohovs säteri i Linköping som nationellt minnesmärke

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att göra Lambohovs säteri i Linköping till nationellt minnesmärke.

Motivering

Lambohovs säteri är ett av de bäst bevarade exemplen på svensk herrgårdsarkitektur från 1700-talet i landet. Byggnaderna stod färdiga 1766. Arkitekten Jean Eric Rehn stod också för inredningen med unika dörröverstycken och väggspeglar som fortfarande finns kvar. Flygelbyggnader och ekonomibyggnader är liksom huvudbyggnaden sedan 1966 skyddade som byggnadsminnen. Även parken har stora kulturvärden och närheten till eklandskapet förstärker dess attraktion.

År 1966 förvärvade Linköpings kommun Lambohovs säteri med villkor att säljaren med maka skulle ha rätt att bo kvar under sin livstid. Byggnaderna har under senare år förfallit och lidit av eftersatt underhåll. Under det senaste halvåret har en renovering inletts men syftar endast till att åtgärda de mest akuta bristerna. Mot bakgrund av de unika kvaliteter byggnaderna tillsammans med den omgivande miljön utgör är det av största vikt att skyddet för säteriet utvidgas.

Lambohovs säteri med rötter i medeltiden är en värdekärna och representant för 1700-talet i riksintresset för kulturmiljö KE31. Övriga värden i riksintresset har formats av den mäktiga Slakaåsen, vilken befolkats sedan 10 000 år tillbaka. Området har dessutom varit tingsplats troligen sedan bronsåldern fram till 1800-talet.

Förslag

Det är ett nationellt intresse att på ett bättre sätt bevara den unika kulturmiljön och att samtidigt tillgängliggöra den för både nutida och framtida generationer.

  1. Jag föreslår därför att Lambohovs säteris framtid utreds med syfte både till bevarande och för att utveckla och tillgängliggöra dess nationella kvaliteter som en offentligt ägd och sammanhållen enhet. Detta kan göras genom att bilda ”Kulturstadsparken Slaka-Lambohov” i området och som inkluderar både säterimiljön och riksintressets andra värdekärna den gamla kyrkbyn med uråldrig tingsplats och fornlämningar såsom världens största kvadratiska stensättning. Jag anser att det är möjligt att både bevara 1700-talsmiljöns unika kvaliteter och att alldeles bortsett från detta också fylla den med aktiviteter i samklang med den värdefulla miljön. Det kan vara boende, kafé- och restaurangverksamhet, gårdsbutik, parkkultur, trädgårdsbutik, byggnadsvård, kulturvandringar, historiska verkstäder för barn, äppeldagar, musik, teater och andra kulturaktiviteter såsom 1700-talsvecka, dramavandringar med Berzelius, matverkstad, örtagård, m.m. Med en bred verksamhet blir målgrupperna såväl barnfamiljer som medelålders och äldre. Då det också är en betydelsefull period i Sveriges historia som illustreras här blir säteriet även ett turistmål för besökande från hela Europa. Anläggningen ligger för övrigt nära Sveriges demografiska mittpunkt i Närke-Östergötland något som underlättar dess utnyttjande.
  2. Vidare föreslår jag en utredning av möjligheterna att koppla samman dessa kulturmiljövärden med minnet av Sveriges (vid sidan av Carl von Linné) genom tiderna internationellt mest kände forskare nämligen J. Jakob Berzelius. Detta kan göras genom att bygga upp ett världsunikt museum i den unika och tidstypiska 1700-talsmiljön vid Lambohovs säteri. Berzelius växte upp i Linköping i slutet av 1700-talet och utbildade sig sedermera till läkare och kemist. Som sådan nådde han internationell ryktbarhet, vilken endast kan jämföras med Linnés. Berzelius grundade Svenska Läkaresällskapet, startade Karolinska Institutet, upptäckte en rad grundämnen (såsom kisel, Si), utvecklade forskningsfältet biokemi och skrev dessutom en rad internationellt spridda läroböcker i kemi under första halvan av 1800-talet. Det han är mest berömd för är sannolikt det system han år 1811 föreslog för kemiska beteckningar. Det av FN utlysta internationella kemiåret 2011 sammanfaller således med 200-årsminnet av detta kemiska system. För närvarande är Berzelius unika efterlämnade forskningsutrustning tyvärr nedpackad i flyttlådor på Kungliga Vetenskapsakademien – i väntan på ett nationellt initiativ såsom detta. Bevara och utveckla både kulturmiljön Lambohovs säteri och Berzelius minne – i en nationellt unik kulturstadspark!
Stockholm den 22 oktober 2010
Finn Bengtsson (M)
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s