Monopolet gjorde att apoteken blev färre – replik i SvD Brännpunkt

Replik till Sven Britton SvD Brännpunkt 120712

Läkaren Sven Britton verkar anse att basal samhällsservice som tillgång till apotek bäst betjänas av avsaknad av konkurrens och utan frihet att själv få välja på viket apotek man vill införskaffa sina läkemedel (Brännpunkt 12/7). Så är det naturligtvis inte, men denna slutsats drar Britton efter det att receptarierna på ett apotek nära honom blivit sjuka och hans patienter haft svårt att få ut sina receptbelagda mediciner.

Britton väljer att ifrågasätta hela den nödvändiga omregleringen av det svenska apoteksmonopolet under förra mandatperioden på genom denna enstaka olyckliga händelse. Britton undviker emellertid att påtala att han själv är socialdemokrat och att det därför är troligt denna och att hans övriga spekulativa argumentation för att en monopolsituation på apoteksmarknaden förefaller bättre än i dag utgår från en politisk övertygelse snarare än i rollen som läkare.

Fakta är att apoteksväsendet i Sverige varit utan monopol fram till för ett antal decennier sedan. Då monopoliserades marknaden med socialistiska motiv förklädda i beredskapsskäl under det kalla krigets dagar. När den socialdemokratiska makthegemonin bröts 2006 infriade alliansregeringen 2009, efter mycket noggranna utredningar och förberedelser, ett vallöfte om att äntligen bryta monopolmarkanden för apoteken. Vi lämnade därför från detta år en situation som inget annat land i världen fortfarande tillämpar, med lysande undantag för de hårdföra kommunistdiktaturerna på Kuba och i Nordkorea.

Anledningen till att omreglering inleddes 2009 var att före reformen så var apotekstätheten i Sverige extremt låg med över 10000 invånare per apotek, att jämföra med Europagenomsnittet på cirka 4000. Sverige hade då näst sämst apotekstäthet i hela Europa och, viktigt nog att notera, apotekstätheten hade fortsatt att sjunka för varje år som monopolet bestod. Detta var naturligtvis både oacceptabel ur servicesynpunkt men också en potentiellt hälsovådlig utveckling för befolkningen om denna inte hade stoppats.

Bilden har nu dramatiskt förbättras på kort tid. Nya apotek har öppnats där det aldrig tidigare funnits apotek. Exempelvis i sann glesbygd som Insjön och Älmstad, men också i tidigare ringaktade områden som Rågsved i Stockholm och Hovsjö i Södertälje. Lägst apotekstäthet har i dag Blekinge med under 9000 invånare per apotek jämfört med nästan 11000 år 2010. Högst apotekstäthet har Jämtlands län med 5262 invånare per apotek i dag, vilket även detta är en förbättring jämfört med 2010. Genom apoteksreformen närmar vi oss nu alltså konsekvent en tillgänglighet likt den som finns i jämförbara länder runt om i världen.

Men lika viktigt efter det brutna monopolets förlamande effekt med kronisk minskning av apotekstätheten, är de tidigare monopolapotekens orimligt restriktiva öppettider. I dag är öppettiden i genomsnitt 53 timmar per apotek i veckan, vilket är en förbättring med 10 timmar i veckan eller drygt 23 procent längre öppethållandetider i snitt sedan omregleringen.

Tillgängligheten i Sverige för inköp av receptfria läkemedel har i dag ökat med mellan 6000–7000 ytterligare ställen, och för fullskaleapotek med receptbelagda finns i dag långt över 300 fler, jämfört med den katastrofala situationen som rådde fram till monopolets avskaffande 2009. Hur alla dessa fakta skulle motbevisas av en enstaka observation av Britton med ett tillfälligt problem (som kan uppstå i alla system) med sjuka receptarier på ett apotek i Stockholm övergår därför mitt förstånd både som politiker och som professor/läkare.

Nej, Sven Britton, dina spekulativa slutsatser av din iakttagelse, som enligt min bedömning helt klart bygger på en vänsterinspirerad tanke på att vilja återsocialisera apoteksmonopolet, skulle inte underlätta tillgängligheten till läkemedel för människorna i vårt land. Tvärtom, inget av dina argument förringar de stora och goda insatser för läkemedelstillgänglighet som apoteksomregleringsreformen inneburit. De svunna tidernas problem kommer som tur är inte åter, och ett frihetsinskränkande läkemedelsleveransmonopol förblir därför en historisk parentes. Åtminstone så länge alliansen styr Sverige.

FINN BENGTSSON (M)
Riksdagsledamot och professor/överläkare från Östergötland
Klicka här för att läsa artikeln på SvD.se

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s