Systemet har varit vårt minne över utveckling och förändring av levnadsförhållanden.

Sydsvenskan 2013-12-02

Det är hög tid att SCB återgår till att göra intervjuundersökningar av levnadsförhållanden genom besöksintervjuer, med samma upplägg som före 2006. Det skriver ett stort antal professorer och experter i området välfärdsforskning.

För 40 år sedan inrättade Sveriges riksdag ett nytt statistiksystem för välfärdsutvecklingen i vid bemärkelse, för forskning, samhällsplanering och samhällsdebatt. Systemet skulle bli ”en varningsklocka” – och en sådan blir särskilt viktig i förändringstider.
Statistiska centralbyrån, SCB, fick förtroendet att utveckla och genomföra intervjuundersökningar av levnadsförhållanden – den så kallade Ulf, Undersökningen om levnadsförhållanden.

Dessa intervjuundersökningar har under 35 år varit ett viktigt underlag för medicinsk och samhällsvetenskaplig forskning, för intresseorganisationer, för samhällsplaneringen i vid bemärkelse, och för opinionsbildningen kring de stora fördelningsfrågorna. Inte minst när det gäller kulturaktiviteter har Ulf haft avgörande betydelse.

SCB:s verksledning har tidigare betecknat Ulfsystemet som ”SCB:s flaggskepp”.

Sveriges riksdag har sedan 1970-talet investerat omkring 600 miljoner kronor i Ulf. Systemet har varit vårt minne över utveckling och förändring av levnadsförhållanden, och basen för en omfattande publicering från SCB och andra myndigheter, forskningsinstitutioner, fackliga organisationer och medier.

Under åren 2005–2006 slog SCB ihop Ulfsystemet med EU-Silc, som är en enklare och kortare undersökning för alla EU-länder, till en gemensam 60 minuters lång telefonundersökning.

De väl inarbetade och detaljerade besöksintervjuerna ersattes med mer summariska telefonintervjuer. Ulfintervjuerna anpassades till telefonmetoden, frågeformuleringar och definitioner ändrades för att passa EU-Silc och väsentliga delar av Ulfs frågebatteri ströks. Därmed övergav SCB de ursprungliga direktiven.

Metodforskningen, inklusive SCB:s egna metodpublikationer, visar att långa telefonundersökningar utgör en orimlig belastning på intervjupersoner. Telefonundersökningar måste vara korta, max 30 minuter, och frågorna enkla. De lämpar sig inte för detaljerad kartläggning av levnadsförhållanden.

SCB har tvingats halvera intervjutiden, men trots detta har bortfallet nu fördubblats till 42 procent och är ännu högre för de marginalgrupper för vilka Ulf en gång inrättades. Nu ska intervjutiden korrigeras nedåt, och inte minst hälsomätningarna reduceras avsevärt.

Sverige har alltså förlorat jämförbarheten med de Ulfundersökningar som genomfördes från 1974 till 2006.

Särskilt allvarligt är att de svenska folkhälso- och arbetsmiljömätningarna har avbrutits. Socialstyrelsen har anmält till regeringen att den inte kan fullgöra sitt uppdrag utan tillgång till Ulfmätningarna av folkhälsoutvecklingen.

Metodbytet till telefonintervjuer fick negativa konsekvenser även för EU-Silc. Eftersom nästan alla andra EU-länder genomför EU-Silc med besöksintervjuer innebar den nya gemensamma Ulf- och Silc-telefonundersökningen att jämförbarheten mellan EU-länder skadades.

I en expertgranskning av EU-Silc, beställd av Eurostat, framhålls att just svenska Silcdata på grund av bristande kvalitet ska betraktas som ”enbart illustrativa”.

När det gäller att motivera människor att svara uppriktigt på frågor om levnadsförhållanden är den personliga besöksintervjun bäst. För vissa grupper, såsom barn och äldre, är besöksintervjuerna ett måste.

Den representativa demokratin kräver informerade väljare och kunskap om levnadsförhållanden i landet. Riksdag och regering har ett ansvar för att välfärdsproblem och fördelningskonflikter synliggörs genom tillförlitlig information. Detta kräver tillgång till högkvalitativa och långa tidsserier som bygger på konstant metodik. Detta saknas i Sverige sedan år 2006.

Kritiken från statistikanvändarna i förvaltning och forskning har varit omfattande. SCB har vidare genom egna utredningar bekräftat kritiken i efterhand. SCB har alltså inte fullgjort sitt uppdrag.

Det är hög tid att regering och riksdag tar ett initiativ så att man kan förbereda ett återupptagande av Ulf år 2014. Undersökningen bör genomföras med besöksintervjuer, med samma upplägg som tidigare, så att man kan se förändringar i befolkningens levnadsförhållanden sedan 2006.

Samtidigt måste högt deltagande i intervjuerna säkerställas.

Vi menar att Ulfundersökningarna bör fortsätta även i framtiden.
Maria Albin, docent, arbets- och miljömedicin, Lunds universitet

Lars Alfredsson, professor, epidemiologi, Karolinska Institutet

Erik Amnå, professor, statskunskap, Örebro universitet

Gunnar Aronsson, professor, arbetspsykologi, Stockholms universitet

Finn Bengtsson (M), riksdagsledamot, professor

Erik Bihagen, docent, sociologi, Stockholms universitet

Robert Erikson, professor emeritus, sociologi, Stockholms universitet

Per Gustavsson, professor, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet

Michael Gähler, docent, Socialforskningsinstitutet, Stockholms universitet

Björn Halleröd, professor, sociologi, Göteborgs universitet

Johan Hallqvist, professor, preventivmedicin, Uppsala universitet

Anne Hammarström, professor, folkhälsovetenskap, Umeå universitet

Christer Hogstedt, professor emeritus, tidigare forskningschef, Folkhälsoinstitutet

Urban Janlert, professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet

Jan O Jonsson, professor, sociologi, Stockholms universitet

Bengt Järvholm, professor, yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Mårten Lagergren, docent, Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum

Lennart Levi, professor emeritus, psykosocial medicin, Karolinska Institutet, tidigare riksdagsledamot

Ingvar Lundberg, professor, arbetsmedicin, Uppsala universitet

Ingrid Munck, professor emerita, pedagogik, Göteborgs universitet, tidigare chef på SCB/Välfärd

Magnus Nermo, docent, Socialforskningsinstitutet, Stockholms universitet

Mikael Nordenmark, professor, rehabiliteringsvetenskap, Mittuniversitetet

Åke Nygren, professor, rehabiliteringsvetenskap, Karolinska Institutet

Stephan Rössner, professor, hälsoinriktad beteendeforskning, Karolinska Institutet

Marta Szebehely, professor, äldreforskning, Stockholms universitet

Jan Sundquist, professor, allmänmedicin, Lunds universitet

Töres Theorell, professor emeritus, stressforskning, Karolinska institutet

Eva Vingård, professor, arbetsmedicin, Uppsala universitet

Joachim Vogel, professor emeritus, sociologi, Umeå universitet

Denny Vågerö, professor, folkhälsoforskning, Stockholms Universitet

Stig Wall, professor, folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet

Lars Weinehall, professor, allmänmedicin och epidemiologi, Umeå universitet

Barbro Westerholm (FP), riksdagsledamot, professor emerita

Peter Westerholm, professor emeritus, arbetsmedicin, Uppsala universitet

Hugo Westerlund, professor, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet

Rune Åberg, professor emeritus, sociologi, Umeå universitet

Gunnar Ågren, tidigare generaldirektör för Folkhälsoinstitutet

Torbjörn Åkerstedt, professor, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet

Marie Åsberg, professor, psykiatri, Karolinska Institutet

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s